Det svenska förbudet mot sexköp
Hur ska vi förstå det svenska sexköpsförbudets många politiska och inomrättsliga konflikter? Varför är det kringgärdat av så starka och polariserade känslor? Och hur kommer det sig att vissa liberala stater avkriminaliserar prostitution, medan andra inför fler och hårdare straffbud?
I min avhandling Sweden's ban on sex-purchase. Morality politics and the governance of prostitution granskar jag 1999 års svenska förbud mot sexköp och begripliggör dess motsättningar inom ett moralpolitiskt ramverk. Med hjälp av empiriskt material insamlat genom en långvarig och multisituerad metod, rättsvetenskapliga resonemang om morallagstiftning och sociologiska studier om moraliska reformrörelser förfinar jag även själva begreppet moralpolitik. Detta ger nya insikter i hur frågor som prostitution, abort, spel, homosexualitet och drogbruk uppfattas, diskuteras och regleras i liberala demokratier.
Gemensamt för dessa sakfrågor är att de är rotade i religiösa föreställningar om synd och kan uppfattas hota den sociala ordningen. När aktiviteterna är helt eller delvis olagliga utgör de former av "samtyckesbrott", annars en anomali i den liberala, defensiva straffrätten.
Frågorna regleras vanligtvis genom tre distinkta styrningssätt. I fallet med prostitution syftar den repressiva policyn till att eliminera sexhandeln genom straffåtgärder, den restriktiva tillåter verksamheten att bedrivas under strikta villkor och regleras både av straff- och civilrätt, medan den integrativa inte kriminaliserar frivilligt sexarbete utan reglerar industrin och skyddar sexarbetare genom sektorsspecifik arbets- och handelslagstiftning.
Agendan bakom dessa styrningsformer är att antingen reformera de som ägnar sig åt de marginaliserade praktikerna, eller att reformera samhället för att ge dem lika medborgerliga rättigheter.
Avhandlingen visar också hur sexarbetare enligt svensk policy, gällande rätt och politisk diskurs omväxlande behandlas som offer, vittnen, samtyckande individer, egenföretagare och kriminella. Denna ambivalenta juridiska och medborgerliga status bygger på en exkluderande logik som är inneboende i all anti-prostitutionslagstiftning, men antyder också en koppling till kvinnors historiskt underordnade position i arbetslivet samt till den diskriminerande behandlingen av "syndare" och andra sociala avvikare.
Sexarbetares ambivalenta samhällsstatus ska också förstås som en politisk strategi. Det gör det möjligt för stat och myndigheter att undanhålla sexarbetare en jämställd samhällsposition och istället godtyckligt fortsätta övervaka, kontrollera och straffa dem - under en flagg av jämställdhet och beskydd.
Dessa slutsatser är resultatet av att ha följt sexköpsförbudet mellan åren 2009-2019 och inom fyra överlappande socio-juridiska domäner: gällande rätt, politisk diskurs, implementering och inverkan, inklusive en granskning av hur förbudet förhåller sig till generella juridiska principer och regler enligt rättskällan. Avhandlingen består av en kappa med sex inledande och sammanfattande kapitel, två publicerade artiklar samt två som ännu inte publicerats.